Grattis Hellner, Olsson, Södergren och Sverige!!!
Verkligen roligt, vi jublar i Kuala Lumpur också!
Men det trista är att vi inte kan se några sändningar från detta. Alla vänner skriver och säger: "gå in och titta på SVT Play." Men tyvärr så går ju inte det pga upphovsrätten och att vi har utländska IP nummer på våra datorer. Materialet får inte visas utanför Sverige.
Nu har i alla fall Pär haft högläsning ur SVD där man refererar hela loppet och alla händelser. Och faktum var att det kändes ganska spännande också, trots att vi redan visste resultatet.
Jag sätter ändå in lite bilder från Aftonbladet och Expressen så att ni riktigt ska förstå att vi också försöker hänga med, trots att det känns som om vi är på en helt annan planet där inte vinter OS existerar.
Bihåleinflammation
Därför får detta återigen bli ett väldigt kort inlägg, jag är på tok för trött för att skriva några långa inlägg.
Alla hemma i Sverige jublar väl just nu, 2 guld, 1 silver och 1 brons! Här försöker vi också följa med så gott det går genom att läsa tidningar och se på TV när det går. Tidsskillnanden hit gör att allt bra går precis mitt i natten, så vi har faktiskt inte sett något på TV hitills. Och det känns lite tufft, för hela den här familjen är precis tokig när det kommer till OS. Och att sitta och titta på eftersändningar på en dataskärm känns inte rätt. Men märkligt nog så fungerar allt, man får acceptera att man bor i en del av världen där vinter OS inte är stort. Eller rättare sagt, här vet man nog inte ens om att det pågår ett vinter OS. Kanske de mest inbitna då.
Måste även lägga upp denna artikel som jag läste i morse på Aftonbladet. Håller med om att man inte vet om man ska skratta eller gråta...eller så undrar man om det är ett skämt alltihop!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6641311.ab
Yogyakarta
Överhuvudtaget är Indonesien ett enormt land med sina 239 miljoner invånare. Landet är fördelat på närmare 20 000 öar och är det fjärde största landet i världen om man räknar till befolkningen. Utan tvekan så är i alla fall Indonesien det största muslimska landet i världen. Dock förstod vi när vi var där nu att det har blandats väl med både buddismen och hinduismen, även om det på papperet är muslimskt. Precis som i Malaysia så är befolkningen väldigt spontana och trevliga. Man blir glad här och jag måste säga att detta fick mig att bli ännu mer nyfiken på detta otroligt spännande land.
Just Java som vi var på är den mest folktäta ön. Yogyakarta som är ett kulturcentrum för Indonesien, har också de största universiteten vilket gör att staden sjuder av liv och rörelse.
Tyvärr är Indonesien hårt drabbad av naturkatastrofer, nu senast i september förra året på Sumatra i staden Padang. Det utfärdades tsunamivarning och vi kände av den även i Kuala Lumpur. Och vi glömmer nog aldrig den flodvåg som drog in över Acheprovinsen 2004.
Men som sagt, ett otroligt vackert och storslaget land som jag självklart tänker besöka igen.
Själva centrum av Yogyakarta är ganska litet och egentligen tar man sig ganska snabbt fram för fot. Men eftersom det finns många och billiga cykel- och hästtaxi så är det ett ganska roligt sätt att ta sig fram. Vi hade inte så där jättetur med vädret och det regnade en hel del, och då är det bekvämare att sitta under tak. Bilden ovan visar själva ingången mot Palatset som ligger en bit längre ned. Inne i detta område hade de på helgerna en jättemarknad, den var så stor och så rörig att vi var lite rädda att tappa bort varandra.
Huvudgatan som heter Jalan Malioboro, en charmig och oerhört folkrik gata och väldigt många cykeltaxi. Här fanns också en hel del roliga affärer längs gatan, bland annat batikbutiker. Vi shoppade faktiskt en hel del.
Här står vi och ser lie less ut. Ibland kunde det nämligen bli lite väl jobbigt för oss när vi dök upp. Som en av kvällarna när vi skulle titta på ett liveband som spelade på en scen på Jalan Malioboro, helt plötsligt stod hela pressuppbådet framför oss och det blixtrade från alla håll och kanter. Julia gömde sig bakom oss, men jag och Emelie försökte se glada ut när alla fotografer skulle ha en bild. Samma sak kunde hända när vi kom till någon turistplats, fast då var det privatpersoner som envisades med att fota oss, gärna tillsammans med dem. Vi ser ju väldigt exotiska ut här med våra blonda hår och egentligen är det ju bara roligt att bli uppmärksammad, men i rimliga mängder. Vi konstaterade i alla fall att det vore allt bra trist att vara kändis.
Här är en del av poolområdet på vårt hotel. Vi bodde på Melia Purosani, som var ett jättefint hotell. Det låg välgt centralt med bara några minuters gångavstånd till själva centrum. Rummen var fräscha och servicen mycket bra.
Här står Julia och Emelie tillsammans medav dörrvakterna i en typisk Javadräkt.
Naturligtvis var vi även på traditionell Javanese dans. Vi blev hämtade på hotellet av en bil för att åka till Purawisata, själva teatern och restaurangen. Här möttes vi av en traditionell Indonesisk buffé som vi intog till denna kanske något till åren kommen orkester.
Här sitter vi och äter innan vi gick in på själva teaterdelen.
Medan vi åt fick vi ett litet smakprov på den typiska Java dansens mystik och elegans.
Det var väldigt svårt att få bra bilder, men det var en fantastisk upplevelse. Det som spelades eller rättare sagt dansades upp för oss var den för Java mycket kända Storyn of Ramayana. En kärleksberättelse med rötter från Indien och hindu. Det ser väldigt lätt ut när de dansar, men med närmare eftertanke så måste det kräva sin kvinna och man för att genomföra detta. De har sina fötter alltid utåt i 90 grader och då också med böjda ben. Mycket graciöst och mycket vackert med dessa otroligt färgglada dräkter.
Naturligtvis var vi även på en dagstur med egen guide och besökte de båda templen Borobudur (buddistiskt) och Prambanan (Hinduiskt). Här är jag på väg upp till Borobudur, Emelie och Julia ser ni en bit längre fram.
Borobudur som är från 700 talet tog närmare 75 år att bygga. I samtliga av dessa klockor som ni ser på bilder sitter en buddha. Vid en klocka fick vi sticka in handen och nudda buddhan och önska oss en sak. Här på bilden är Julia, Emelie och vår guide som var otroligt duktig och rolig.
Här poserar jag framför Borobudur. Ganska varmt, och jag hade dessutom feber. Puh!
Och här ovan är det hinduiska templet Prambanan från år 850. Det övergavs ganska snart efter att det blev färdigställt och förföll. Men mellan 1975-1982 renoverades det. Båda dessa tempel är självklart på UNESCOs lista.
Vi var också på en utflykt till foten av vulkanen Merapi, som fortfarande är aktiv, och har ända sedan 1548 haft regelbundna utbrott, senast 2006. Tyvärr var inte vädret det bästa och som ni ser så kan man bara ana vulkanen i bakgrunden. Men det var en riktigt rolig bilutflykt i alla fall. Vi åkte igenom flera byar och vår guide svarade så gott han kunde på våra nyfikna frågor.
Här är Julia, Pär och Emelie vid ett vattenfall på väg hem från Vulkanen.
Nu ska jag och Julia fortsätta att kurera oss. Vi har båda feber och mår ganska dåligt.
Sjuk
Emelie var dalig innan resan, jag blev dalig dar och idag efter skolan sackade Julia ihop med 39 grader. Par verkar ha klarat sig bra och akte nu pa eftermiddagen till Singapore. Han kommer hem i morgon kvall.
Gong Xi Fa Cai
Överallt här i Malaysia står det Gong Xi Fa Cai, som betyder Gott Nytt År! Här är det nämligen just nu stor förberedelse inför den kanske absolut största högtiden här i Malaysia, nämligen det kinesiska nyåret som firas i helgen. Denna högtid som kommer att firas på ett eller annat sätt hela februari med fester, danser och naturligtvis massor med mat tillsammans med släkt och vänner. Själv ska jag på åtminstone en nyårslunch och här i vårt condo är det som vanligt nyårsfest i slutet på februari med stor buffé som slingrar sig runt hela poolen.
Vi kommer som jag tidigare skrivit inte vara kvar i Kuala Lumpur under den här helgen, utan åker redan i morgon bitti till Indonesien och ön Java som är Indonesiens mest tätbefolkade. Vi ska bo i Yogyarkarta som är en av de mest bevarade och vackraste städerna på ön Java. Vi ska också försöka kliva upp tidigt en av dagarna, kanske redan vid 3 på natten, för att klättra upp den fortfarande aktiva vulkanen Merapi. Vi kommer att åka hem till Kuala Lumpur igen på onsdag, måndag och tisdag är det ledigt för det kinesiska nyåret.
I går vid midnatt åkte Jenny hem till Sverige igen. Sista dagen på hennes två månaders långa semester blev riktigt lyckad tror jag. Vi startade dagen med att bli skjutsad av Pär in till Shangri-La hotel där vi under ett par timmar avnjöt en underbar frukost. Har själv bott där ett antal gånger innan vi flyttade hit och jag tycker att deras frukostbuffé är helt underbar.
Därefter åkte vi till Central Market, en marknad med massor med hantverk från Malaysia, och Jenny fick möjlighet att shoppa det sista som skulle tryckas ner i resväskan. Vi var även på fotmassage och senare på eftermiddagen var Jenny på manikyr och pedikyr, så när hon åkte hem var hon riktigt fräsch och utvilad. 
Här ska vi bo, ett bra hotell med en jättestor poolanläggning. Så lite sol och bad blir det säkert också. 
Och vad jag hört av Pär och andra som varit mycket i Indonesien så är det ett härligt folkliv. Det ska bli riktigt roligt och spännande. Självklart ska jag ta massor med bilder och berätta om mina upplevelser.
Här nere är en bild från senaste Cooking Club hemma hos Barbara från Spanien. Det är ett så härligt gäng och vi har så kul och dessutom får jag lära mig kokkonst från hela världen. 
Cookingclub och Global Doctors
I dag var det dags for matlagnings klubben igen. Det var Barbara fran Spanien som stod som vardinna och skapare. Allt var supergott och for ett ogonblick nar jag satt dar och at av Gazpachon som var gudomligt god sa kandes det for ett ogonblick som om jag satt pa en uteservering nagonstans i Spanien. Det spanska koket ar valdigt enkelt men otroligt smakrikt och gott. Menyn idag bestod av Gazpacho Andaluz, Mediterranean tomato basil and ricotta salad, Empanada Gallega (paj med paprika och tonfisk) och till dessert Crema de limon.
Jenny foljde med for andra gangen idag, och jag tror att hon nu fatt en liten inblick i denna kulinariska klubb. Jag far skicka en kokbok till Jenny nar 2010 ars har kommit ut. For den har matlagningsklubben ger aven ut en kokbok varje ar med de recept som gjorts under aret. Sedan vill ju att deltagare ocksa bli forevigade, sa det ar massor med gruppbilder fran vara traffar.
I gar kvall kande sig Emelie valdigt hangig, och nar vi tog febern visade det sig att hon hade ganska hog feber. I morse trodde vi att den gatt ner, men det hade den inte, utan stigit annu mer. Sa nu har vi precis kommit hem fran doktorn med en kasse med medicin. Eftersom detta ar tropikerna och det just nu ar ganska manga fall av Dengue feber sa vill man garna besoka doktorn en gang for mycket an en gang for lite nar det galler ens barn. Haller febern i sig till pa torsdag ska vi komma tillbaka och ta prover.
I morgon ska vi ha en lunch i Sweas regi med expat tema. Vi ska prata om hur det ar att flytta utomlands och bosatta sig langt hemmifran. Forhoppninsvis blir det en spannande och givande lunch. Manga av dessa harliga och fantastiska tjejer har stor erfarenhet av detta med att bo utomlands, och jag ska suga i mig alla deras tips och rad. Vi ska traffas pa en kinesisk restaurang i Bangsar.
Och dar hemma i Sverige har ni val fullt upp med Melodifestivalen just nu. Jag saknar denna harliga underhallning som jag alltid satt bankad framfor. Men nu ar jag langt ifran detta och har inte foljt med sa noga mer an att Dolph Lundgren gjorde ett utmarkt programledarjobb. Jag forstod att han skulle vara duktig, han verkar vara en otroligt karismatisk person. For tva ar sedan lyssnade vi pa honom nar han var sommarpratare, ett bra program som spolade bort de flesta av mina trista fordomar.
Nu pa lordag aker vi som sagt till Indonesien over det Kinesiska Nyaret. Jag ska sjalvklart visa bilder och skriva om det nar jag ar tillbaka nasta onsdag. Det ska bli riktigt spannande, fick en del tips fran Veronica som ar fran Indonesien men bor har i Malaysia.
Sedan har vi aven bokat en resa till Perhentian. Dit aker vi med Agge, Gunnar, Simon och Sandra i borjan pa april. Ska bli spannande att se denna fantastiska o som ska vara sa vacker. Har nedan suktar jag er lite dar hemma i kylan. Har ska vi ligga och lata oss rejalt.
Malaysian Philharmonic Orchestra
Sa har ser konserthallen ut, och det ar i all sin enkelhet oerhort elegant. Nar man sitter dar inne far man verkligen en kansla av frid och harmoni. Att sjalva konserten sedan ar medryckande ar ett extra plus. Sjalv brukar jag sluta ogonen och lata tankarna snurra runt helt fritt, det ar valdigt avkopplande.
Man ar ganska noga med kladkoden nar du besoker konserthallen. Inga bara axlar (dock sag vi flera), inte kortkort ovanfor knana och for mannen galler kavaj eller hogtidsskjorta, den s.k. malaysiska batikskjortan.
Nu ar det ny vecka, den sista for Jenny som flyger hem till Sverige pa torsdag. Vi hoppas naturligtvis att hon haft det riktigt bra har hos oss. Hon har hunnit se massor egentligen, djungel, storstad, strander och massor mer. Men det blir valdigt tomt nar hon aker, har liksom vant oss vid att ha en "extra" dotter nu.
Men den har veckan blir inte bara att ligga vid poolen. I dag ska vi till 1 Utama, ett shoppingcentrum, i morgon ska Jenny folja med pa annu en Cooking Club, pa onsdag ska hon folja med mig ut pa kvallen och traffa bland annat Malin som ocksa varit med i Ormteatern (dar Jenny ar med) for flera ar sedan och pa torsdag ska vi lyxa till oss och ata en underbart god och stor frukost pa Shangri-la Hotel har i Kuala Lumpur.
Ja, och sedan pa torsdag vid midnatt lyfter hennes plan mot kallare breddgrader.
Nu ska jag duscha och aka ivag pa ett redaktionsmote for Snofida. Sa Jenny hinner ligga ett litet tag vid poolen. Hon har dessutom en inbokad massagetid har i vart condo ocksa. I gar var hon och Emelie pa helkroppsmassage pa vart egna spa, de hade ett erbjudande som innehaller en timmes helkroppsmassage och fyrtiofem minuter fotmassage for endast 90 RM (ca 200 SEK). Jag tror Jenny kommer att sakna Malaysia.
Efter mitt redaktionsmote bar det av till detta shoppingcenter, annu ett som ar riktigt stort.
Tips är alltid bra
Nu duggar alla coffemornings tätt. Kom precis hem från grade 6th coffeemorning. Vi var hemma hos en norsk mamma som jag från början inte uppfattat var från Norge. Men nu när jag var hemma hos henne såg jag att det stod lite för många norska böcker i bokhyllan för att familjen inte skulle ha någon anknytning dit. Lite roligt att man träffats på föräldramöten mm och inte märkt det tidigare.
Det roliga idag förutom allt det goda på buffén var att alla fick berätta om något bra eller dåligt de varit med om under sina år här i Kuala Lumpur. Många lämnade också bra tips på slaktare, möbelaffärer, specialistsjukhus, skräddare och mycket mycket annat. Detta ska sedan samlas ihop så att alla i grade 6th kan ta det av det. Matnyttigt för oss alla, tips från erfarna är alltid bra att ha.
Som jag skrev igår så närmar sig det kinesiska nyåret och i år känns det lite roligare eftersom vi bott här längre och lärt känna fler människor. I dag kom ett sms från, Mie, en japansk väninna, som ville bjuda på kinesisk lunch med japansk dans ?! den 18 februari, senare den 24 februari har JoAnne, som är från Taiwan ordnat en kinesisk lunch för oss i matlagningsklubben. Ska bli både gott och roligt.
Under själva kinesiska nyåret kommer vi inte att vara kvar i Kuala Lumpur. Vi bokade en resa till Indonesien och då Yojakarta som ligger på ön Java. Det blir min, Emelies och Julias första resa till Indonesien. Pär har naturligtvis varit där flera gånger, men då främst till Jakarta. 
Som ni ser ligger det ganska nära Kuala Lumpur, tar cirka 2,5 timmar med flyg. Just i Indonesien finns massor av vackra platser och jag hoppas att vi får möjlighet att se fler. Jag har även sedan vi flyttade hit fått kontakt med en man som numera bor i Sverige, men är från Indonesien och har funderingar på att flytta till Malaysia. Han är från Sumatra och Banda Aceh, den del som blev allra värst drabbad under tsunamin 2004. Jag ska fråga ut honom lite mer om detta spännande land.
När vi ändå är inne på tips, glöm inte att med jämna mellanrum gå in på
http://www.malaysiaspecialisten.com/
Här hittar du allt om Malaysia.
Coffeemorning
Det var ganska många på coffemorningen och vi pratade som vanligt om allt som händer och ska hända på skolan. Det som står närmast för dörren just nu är internationella veckan i mars.
I morgon ska jag på ytterligare ett coffemorning för Julias grade 6. Då ska vi förutom internationella veckan även prata om Malaysia Week som också står för dörren. Julia har valt regnskogen, men vi vet ännu inte vart hon hamnar, hon kommer att vara borta i en vecka, och vi får inte ha någon kontakt alls med varandra.
Men det som många just nu går och väntar på är det kinesiska nyåret. Överallt möts man av de röda lyktorna och mandarinträd. Kineserna följer naturligtvis av praktiska skäl också samma kalender som vi gör, men det är också just av praktiska skäl. Alla helgdagar följer dock fortfarande den gamla traditionella som bygger på månens faser. Därför infaller nyåret på olika datum varje år, någon gång i slutet på januari eller februari. I år firas nyåret 14 februari, och då går vi från Oxens år in i Tigerns år.
Kinesiska Nyåret eller Vårfestivalen som man också kallar helgen är den i särklass största och viktigaste högtiden. Totalt är helgen 15 dagar lång, och förr i tiden var de flesta kineser lediga, restauranger och hotell mm stängda, men idag är det kanske inte riktigt så. För de flesta kineser betyder familjen oerhört mycket, som i så många andra kulturer, och den här helgen firar man med familj och släktingar. Ofta med stora middagar hemma eller på restaurang. Det är även viktigt för kineser att man hedrar sin förfäder.
Kineserna delar inte ut presenter likt våra traditioner. Här har man röda kuvert där man lägger i en slant till barn, familj, släkt och vänner. Vår familj hyr vår lägenhet av ett kinesiskt par, och vid varje kinesisk högtid har vi fått en enorm och färgglad kreation innehållande alla möjliga kinesiska delikatesser.
Jenny, vår kära brorsdotter som fortfarande är här ser numera ut som en äkta pepparkaka. Jag gick förbi poolen på väg hem från coffeemorningen och jag såg ingen större skillnade mellan hennes bruna baddräkt och hennes hud. Och som sagt, hon har fortfarande god tid på sig att fördjupa den ytterligare en nyans.
Jag har haft problem med att ladda upp bilder och hoppas att jag kan göra det snart så att ni får se lite från Bangkok. Den underbart charmiga storstaden som jag blev riktigt förtjust i. Kanske inte atbo i, men väl värd att besöka lite då och då nu när vi bor så nära.
Bangkok - grötigt, smutsigt men ack så charmigt!
Jag har egentligen så mycket som jag vill berätta för er, men får ta det i omgångar. Det händer massor just nu och det mesta är riktigt roliga saker. Jag har ju tidigare berättat att Swea i Kuala Lumpur fått världsmötet 2011, vilket vi är väldigt stolta över, men inser också vilket ansvar och jobb det innebär, men på ett roligt sätt. Vi ska ha vårt första kommitémöte hemma hos mig nu på torsdag med flera rutinerade Sweor som för något år sedan var med och arrangerade regionsmöte (Asien) här i Kuala Lumpur och säkerligen har massor att bidra med. Kul ska det i alla fall bli.
I helgen firades Thaipusam, hinduernas största högtid. Tiotusentals trotsade hettan och vandrade till Batu Caves som ligger en liten bit utanför Kuala Lumpur. De mest trogna späker sig genom att fästa kött- och fiskkrokar på kinder, mage eller rygg, enligt tron bär man sina synder. Det är tron på Lord Muruga som sägs hindra smärta och blödning. Tahipusam är också högtiden där man firar Lord Murugans seger över det onda. Utanför just Batu Caves, som är en av de mest heligaste hinduiska platser, vandrar de sedan upp för de 277 trappstegen för att sedan komma in i de fantastiska grottorna med en takhöjd på över 100 meter. Väldigt imponerande. Den här helgen är det trummor, indisk musik och färglada skarpa färger som gäller, framförallt gult och rött. Jag var själv inte där och upplevde det på nära håll, men har tagit några bilder från tidningarna.
Vi har själva vandrat dessa trappor ett flertal gånger med både gäster
och själva, men då har det inte varit i närheten av dessa folkmassor.
De mest troende krokar fast ställningar mm på kroppen. "Man ska bära
sina synder". 
Många krokar också fast apelsiner eller till och med kokosnötter. Enligt
våra indiska vänner här i Kuala Lumpur så är det de mest fanatiska som
gör detta, många samlas bara hemma hos varandra och äter och umgås.
Men som sagt, vi var i Bangkok i helgen. Vi åkte redan på onsdag kväll och kom hem i går kväll strax före midnatt. Vi åkte med Air Asia och normalt brukar inte jag ha några större problem med att flyga, men ditresan var hemsk. Det skakade rejält under större delen av ditresan som tar ungefär två timmar.
Men väl i Bangkok hade vi det toppen. En stad som är bullrig, skitig, ostrukturerad, men ack så charmig. Vi bodde på ett riktigt fint hotell fyra nätter, och vi hann med en hel del både när det gäller turistande och shopping.
Vi började på torsdagen med Grand Palace, detta otroliga område med praktfulla förgyllda tempel. På kvällen tog vi en flodbåt och upptäckte de fantastiska bostäderna som ligger utmed detta enorma system. Under vår tur fick vi bensinstopp vilket gjorde det hela extra spännande och minnesrikt. Vår båtförare bara skrattade och själva blev vi bekanta med de boende som frågade om de fick bjuda på något.
Tidigt på fredag morgon tog vi en buss till Ayutthaya, Thailands gamla huvudstad. Ett tempelområde som påminner ganska mycket om Angkor i Kambodja. Det här var något mindre och alla tempel var i rött tegel. Tillbaka n till Bangkok åkte vi en kryssningsbåt där det serverades buffé. En riktigt rolig tur, där vi naturligtvis träffade lite svenskar. Vilket vi gjorde hela tiden i Bangkok. Här i KL träffar vi också svenskar, men då de som är bosatta här. Inte lika månag svenska turister.
I lördags var vi på Chatuchak Weekend Market, en enorm marknad med över 20 000 stånd. Här behövdes karta så att att vi skulle hitta tillbaka till den mötlats vi bestämt. Den här marknaden var otroligt billig och väl värt de timmari tillbringade där.
Så här stort är området, och vi gick vilse ett flertal gånger. 
Här fanns allt! Kläder i massor, Emelie, Julia och Jenny shoppade verkligen loss! Men det fanns även
heminredning, husdjur, mat och massor med annat. Riktigt roligt.
På kvällen gick vi till en känd backpacker gata, som också visade sig vara riktigt rolig med flera billiga restauranger och butiker. Vi köpte bland annat en begagnad väska.
Khao San i Bangkok, den berömda backpackers gatan. Gatan som
aldrig sover. Här skryter man med de starkaste drinkarna och att man
aldrig frågar efter legitimation.
Jag ska lägga in våra privata bilder från Bangkok i morgon. Nu ska jag åka och fylla på kyl och frys.
