evalinder

Jag kan inte ra for att jag idag kanner att luften totalt gatt ur mig. Ingenting fungerar och allt tar en evig tid. Sedan ar det ocksa svart att satta ord pa alla kanslor som fullkomligt snurrar runt inom mig. Jag trodde aldrig att en flytt hem till sitt hemland skulle innebara sa mycket byrakrati och att allt skulle ta sa otroligt lang tid. Jag visste i och for sig att flytten hem till Sverige skulle innebara massor med blandade kanslor, men att de rusar upp och ner hela tiden, det ar ganska jobbigt.

I morse kom det som jag trodde skulle komma efter att vi bott nagra manader i Malaysia men som uteblev dar, men som kom har i Sverige med full kraft emot mig. Hemlangtan, en langtan som jag heller inte kan satta exakta ord pa egentligen. Nu vet jag ju inte om det ar langtan till ett mer "normalt" liv har i Stockholm eller om det verklligen ar sa att jag langtar tillbaka till Malaysia sa otroligt mycket att det varker i hela kroppen.

Det hela kulminerade ocksa nar jag laste ett sms som jag fatt fran var underbara maid Linda. Hon som var hos oss nastan fran forsta borjan och som kom att bli som en i familjen. Det kandes tufft, for jag saknar henne enormt. Inte bara som den hjalpreda hon var, utan som manniska. Den sista tiden i KL tycker jag att vi kom varandra ganska nara och hon berattade sa mycket om sig sjalv och den ganska tuffa bekgrund hon haft. Nu skrev hon att hon hoppades att allt gatt bra for oss och att vi nagon gang i framtiden kanske mots igen. Vilket jag inte tror att vi kommer att gora, hon ska flytta hem till Filippinerna till jul efter manga ar som maid i Kuala Lumpur. Men vi har hennes mailadress och jag kommer verkligen att forsoka halla kontakten.  

Det kanns ocksa otroligt tufft att sitta i ett ganska tomt hus dar varken TV eller internet fungerar. Nu ar ju det tillfalligt och ett lyxproblem, jag vet, men det paverkar anda oss alla. Jag haller verkligen tummarna for att det ska fungera ganska snart. Trodde ocksa att allt detta skulle ga snabbt har i Sverige, men tyvarr, nar man bestaller helt nytt sa tar det sina veckor har jag fatt till svar. Jag har borjat fa full forstaelse for alla invandrare som kommer till Sverige, herre gud, for dessa maste det ju vara hemskt i borjan.

Det som egentligen ar varst ar att det bara ar de som sjalva varit med om en hemflytt fran ett annat land som egentligen forstar hur det kanns. Sa det finns inte sa manga i narheten som man kan dryfta sina problem och tankar med. Men jag vet ju att allt kommer att bli bra snart och nar alla pusselbitar kommer pa plats sa smaningom kommer jag att se tillbaka pa detta som en vardefull erfarenhet. Nu vet vi ju ocksa vad vi ska gora nasta gang som kanske inte var sa bra den har gangen.

Det som ar roligt ar ju alla de erfarenheter och upplevelser som vi har med oss i bagaget, det kanns skont att plocka fram dessa bilder lite da och da nar allt kanns motigt och valdigt tungt. I morgon ska jag dessutom traffa en kompis fran Kuala Lumpur, Aase, som bor bade i Stockholm och i KL. Hon och hennes man har ett produktionsbolag och de har gjort flera fantastiska TV program om det goda livet, som gatt har hemma i Sverige. Jag ska skriva mer om det senare. Jag och Aase har ocksa ett litet projekt pa gang som jag ska skriva om senare. Det ska bli riktigt roligt att traffa henne i Stockholm, vi har tidigare bara traffats i KL.



Men det ar klart, ingen kan ju saga annat an att vi flyttat till en av Europas vackraste stader!