evalinder

Tidigt i morse började Jenny, min mans brorsdotter, sin resa till Tanzania, där hon ska vara i sex månader. Hon ska bo i Bukoba, en stad i nordvästra Tanzania vid Viktoriasjöns västkust och några mil söder om Uganda. Hon ska jobba med Lutheranska kyrkans projekt HUYAWA som hjälper människor som i någon utsträckning är drabbade av Hiv/Aids.

Hiv/Aids är en stor nationell katastrof i Tanzania, en riktigt dödlig verklighet. Mycket beror ju på okunskap och att sjukvården inte är tillräcklig och väldigt dyr. Därför satsar man väldigt mycket på just utbildning om Hiv och Aids och en av de absolut viktigaste målgruppen är ungdomar. Men när det gäller smittspridningen har vi under många år kunnat läsa om olika teorier och beskyllningar, bland annat vill  man gärna skylla på alla indier som hjärtlöst kastades ut ur Uganda av envåldshärskaren Idi Amin i början på 70-talet. Men de mer bildade menar naturligtvis att det inte är lika lätt idag att skylla den mest akuta smittspridningen på någon särskild grupp. Även om områdena runt Victoria- och Tanganyikasjön gränsar från norr till söder mot Uganda, Rwanda, Burundi, Zaire och Zambia där oroligheter, inbördeskrig och folkmord har gjort att hundratusentals människor har flytt över gränsen till det politiskt stabila Tanzania. 

Nåväl, detta är ett ämne som berör och engagerar och jag är riktigt stolt över Jenny som idag reser iväg för att göra en insats för alla dessa lidande barn, ungdomar och vuxna. Jag vet att Jenny är precis rätt tjej för den här uppgiften, hon är glad, mänsklig, kreativ, humoristisk, sprallig, nyfiken och intelligent, alltså precis de egenskaper som kan vara bra att ha när man beger sig iväg som ung till något som ibland också kan kännas lite tufft.




Här ovan en liten karta så att vi alla förstår ungefär var hon kommer att befinna sig. Regionen Kagera, där Bukoba är den regionala huvudstaden, ska vara ett otroligt vackert område med Victoria sjön och dess natur.

 Jenny har varit i Bukoba två gånger tidigare, men då kortare visiter, sist med hennes kör. Men för ungefär två år sedan var hon i Brasilien i ett par månader och som hon har berättat så var det en otrolig upplevelse och kunskap. Så det återstår egentligen bara att säga Lycka till Jenny! Det här kommer att bli ett minne för livet och du kommer att växa som människa något enormt. Ja, och vad kan jag ge för råd på vägen...kanske....

"Ha ett öppet sinnelag, och se alla du möter som läromästare."

Till alla Er andra, följ gärna Jennys vardag i Bukoba i Tanzania på hennes blogg. Jag lovar att ni kommer att finna den intressant, humoristisk, tänkvärd och lärorik.
 
En härligt befriande kontrast mot programmet "Ung och Bortskämd"

http://jennyinbukoba.blogg.se/

Här ovan är hennes blogg, som jag också länkar bland mina favoriter.


Jag och Jenny på minisemester till Singapore.