Och så var det den här himla städningen
Allt som oftast har jag sådana där dagar då jag planerat att göra massor med saker, och det slutar med att jag inte gjort något alls. Jo, jag gör saker, men inte det som jag bestämt mig för att göra. Jag är ganska lat, eller för att inte säga väldigt lat. Ibland. Inte jämt. För kommer det något i vägen som jag tycker är oerhört mycket viktigare och roligare, ja då gräver jag ner mig i det och glömmer tid och rum, jag sprudlar av energi.
Som idag till exempel, jag har bestämt mig för att städa, men vill liksom inte komma till skott. Jag har nu under morgonen hittat massor med andra saker som jag gör istället. Jag läser tidningar grundligt på nätet, skickar in lite jobbsaker, ringer några samtal, kollar facebook, läser en del bloggar och fundera över mer världsliga saker än att få det rent här hemma. Det är klart att städning inte är kul, men ganska nödvändigt ändå.
Jag har egentligen alltid valt bort städning. Tiden i Kuala Lumpur var perfekt för mig, för då behövde jag inte ens fundera över ordet städning, det var alltid rent och fräscht hemma trots att ingen knappt lyfte ett finger. Här är det lite annorlunda, vi måste agera själva för att det ska bli städat.
Min man tar betydligt större ansvar, det måste jag medge. Det har han alltid gjort, och han verkar ändå trivas rätt bra med det. När han reste som mest och vi bodde i Sverige så kunde han vara borta i säkert två veckor och när han kom hem var tvätten det första han fick ta tag i. Sedan gick han systematiskt igenom rum för rum och städade upp slarviga rester efter mig och våra flickor. Han sa inte mycket, muttrade kanske lite och frågade vad jag gjort under tiden han varit borta. Emelie och Julia jublade över att de nu äntligen fick rena kläder igen.
Jag kanske överdriver lite, men på det stora hela tycker jag absolut inte om att plocka och städa. Fast jag gillar att ha ordning och reda runt omkring mig. Jag hatar när det är stökigt och rörigt. Jag förstår er, ekvationen går liksom inte riktigt ihop. Vill jag ha rent, fräscht och ordning så får jag för banne mig ta tag i det också.. Men det tar alltid emot, precis som den där första träningsrundan, men som känns oerhört skönt när man ser resultatet.
Men som tur är finns det hjälp att få, man kan ju pröva vad Psykologifabriken erbjuder för hjälp till oss städlata, jag länkar den för alla er som har samma problem som jag har inför städning, ångest, ångest, ångest....
http://www.psykologifabriken.se/svart-for-att-stada-testa-i-fem-minuter/
Nu ska jag i alla fall göra ett försök, med eller utan psykologhjälp. Jag vet ju hur glad jag blir efteråt och hur skönt det känns. Jag kommer att skruva på lite härlig musik och dansa igenom varje moment.
