evalinder

Nu har det gått några dagar sedan jag skrev. Men ibland blir det så, man har absolut ingen inspiration eller så kan det som i mitt fall vara så att tiden faktiskt inte räcker till. Märkligt tycker ni, eftersom jag inte jobbar utan säkert bara slappar vid poolen hela dagarna;) Men så är det ju inte.

Den här veckan har varit full av möten och aktiviteter från morgon till kväll. Men det har varit en rolig vecka också. Det har det varit möten på skolan där vi bland annat pratat om Emelies Nepalresa och den internationella veckan som jag blandat mig i med stor entusiasm. Jag har haft styrelsemöte med Swea där vi planerat den kommande kräftskivan på Svenska Ambassaden. Jag har hjälpt ett svenska företag att skriva pressmeddelande, och också genom dem blivit bjuden på en pubkväll för nätverkande mellan Malaysier, Svenskar och Australienare. I går hade vi ett litet krismöte på den skandinaviska tidningen snofida också, och jag hoppas att allt där går bra.

Men det som genomsyrat denna vecka är ändå de bombhot som kommit till ISKL, skolan där Emelie och Julia går. Det första kom som sagt i tisdags, då man fick evakuera elever och personal till en golfklubb. I går kom ännu ett bombhot vid lunchtid, och man utrymde skolan ännu en gång. Poliser och bombhundar letade igenom skolan, men hittade ingenting så allt återgick till det normala efter någon timme. Det som senare framkom var att det direkt efter det första hotet igår kom ett till hot. Två på samma dag. Det man vet enligt Emelie som pratade med Middle School rektorn igår är att det är en mansröst som pratar bahasa malay. Ingen verkar veta vem eller vilka det är och vad motivet till hoten är. Polisen har inte lyckats spåra samtalen. Lite skrämmande är det.

Jag vet att många skolor även i Sverige blivit bombhotade och att det oftast inte är något allvar i hoten. Var med om det ett par gånger själv under min skoltid, och det hände aldrig något.

Men det känns ändå lite oroligare här. Detta är en stor internationell skola med elever från hela världen. Skolan är amerikansk och vi bor i ett muslimskt land. Så tankarna far ofta iväg. Men sägas bör att Malaysia är som jag så många gånger tidigare skrivit ett fredligt land med väldigt fredliga människor. Här är man van att leva sida vid sida med olika religioner och vi som kommer från västvärlden bemöts med värme, nyfikenhet och gästvänlighet.
Men som sagt, det finns alltid fundamentalister och galningar vilket gör en mamma extra orolig. Dessutom är man långt ifrån sitt eget hemland och den trygghet som man oftast invaggas i där.

Idag kunde jag också läsa i vår morgontidning att ännu en person dött i A(H1N1) här i Malaysia. Antalet dödsfall är nu uppe i 74 stycken. I går tog man emot 198 nya influensafall på sjukhusen, totalt vårdas 1.104 patienter på 101 sjukhus runt om i landet, vara åtta av sjukhusen är privata. Exakt hur många som har A(H1N1) är svårt att veta, men av alla ligger 41 stycken på intensivavdelningar.

Det som är lite trist här i landet är att många ute på landsbygden inte läser tidningar, de ser inte heller på nyheter på TV. Vilket gör att många inte ens vet om att detta virus existerar. En läkare på ett stort sjukhus här i Kuala Lumpur som fått in flest fall, stöter dagligen på patienter från landsbygden som står som ett frågetecken när sjukhuspersonal nämner A(H1N1). Nu har man planer på att försöka nå dessa genom reklam i anslutning till filmer. Det de tittar på är nämligen filmer, indisk drama, kinesisk och malaysiska filmer. Det är viktigt att de också kan ta del av informationen så att de kommer in till sjukhusen i god tid och inte när det kanske blivit för sent.

Här i Malaysia har vi inte bara svininfluensan att tänka på. Dengue feber tar också många liv och det är lika många som insjuknar i dengue om inte fler än av A viruset. I går avled en 45 årig kvinna i Johor. Själv känner jag flera som insjuknat i dengue och behövt sjukhusvård, men alla har klarat sig bra och tillfrisknat. När det gäller dengue finns inget botemedel eller vaccin.

Men det är inte bara sjukdomar. Idag kommer Pär hem från Indonesien där han varit hela veckan. Han möter upp oss vid Mont Kiara International School, för att därifrån stiga på en buss som ska ta oss till Kuala Selangor, där vi ska titta på Firefly. Flygande skalbaggar som kan lysa. De som varit där säger att det är otroligt häftigt. Vi är ett gäng på 25 personer som hyrt en buss tillsammans och vi ska även besöka en skaldjursrestaurang som ska ligga i närheten.

Emelie följer inte med på utflykten, för hon ska vara med sitt volleyboll-lag. Just nu pågår en stor turnering, Twin tower turneringen med lag från flera olika länder runt omkring Malaysia. Efter finalen ikväll ska hon ut och äta med laget, sedan ska de ha sleep over hos en av lagkompisarna.

Nu ska jag passa på att gå ner till poolen ett par timmar.


En typisk Firefly skalbagge. Jag lovar att ta mer bilder när jag är där.