evalinder

I går eftermiddag åkte jag och Emelie ner till vårdcentralen för att kolla upp min förkylning som på något sätt ändrade beteende. Jag började få mer ont i kroppen, och till och med smärtor i fötterna. Och bor man i tropikerna så vill man vara säker på att det inte är något farligt.

Nu var det inte det, utan en helt vanlig infektion som satt sig lite här och där. Jag kom hem med en påse medicin och känner mig faktiskt redan nu på morgonen betydligt bättre.

Men det som många är rädda för här i Malaysia och även andra delar av Asien är den fruktade Aédes-myggan som sprider Denguefeber. Ända sedan vi kom hit har det pratats och skrivits mycket om det, och detta på grund av det skett en ökning av smittade den senaste tiden. Och symptomen är i början influensalik med feber och smärta.

Den här förädiska myggan har ett speciellt utseende och de som sett den på nära håll säger att man känner igen den på grund av de randiga benen. Den trivs i städer och då framförallt i närheten av byggarbetsplatser och där det finns stillastående vatten. Och som sagt, vi har ett jättebygge precis vid vårt condo och det regnar gör det nästan varje dag.

Jag känner faktiskt en del som fått Denguefeber. En del har varit lindrigt sjuka medan andra har behövt sjukhusvård. Rita min norska kompis fick det för ett antal år sedan och var tydligen väldigt dålig. En annan mamma som bor här där vi bor fick det strax före jul och även hon blev riktigt sjuk. Det dumma är att det inte finns någon medicin mot Dengue febern inte heller finns det något vaccin. Men om det upptäcks i tid och med den rekommenderade sjukvården så är dödligheten väldigt låg.

Hemma i Sverige är vi också vana vid myggor, men skillnaden mellan myggorna hemma och här, är att här hör du dem inte, helt plötsligt upptäcker du bara att du har bett på kroppen. Och framförallt, hemma i Sverige behöver vi ju inte oroa oss lika mycket för att myggorna ska sprida smitta.

Så alltid när man blir förkyld här med influensaliknande symtom så börjar det snurra i huvudet och Dengue dyker upp. Men det är ändå väldigt få myggor som bär smittan, så risken är ju väldigt liten att man ska få det. Och vi har faktiskt betydligt mindre myggbett nu mot för när vi precis flyttade hit. Då var vi precis prickiga på ben och armar.

Det vi blivit duktiga på är att alltid ha myggmedel med oss överallt. De flesta säger att myggorna biter som värst vid soluppgång och solnedgång, och då kan man ju försöka undvika att vara ute.

I kväll kommer Pär hem från Tokyo där han varit sedan i tisdags. Vi ska bara ta det lugnt i helgen, själv måste jag bli helt frisk. För natten mellan måndag och tisdag bilar vi upp till östkusten för att sedan ta oss till Tioman Island. Det enda jag ska på idag är ett förhoppningsvis snabbt möte med en tjej som har en resebyrå här i KL, hon är svenska, men har bott här i väldigt många år. Hon, jag och Anna, som är ordförande i Swea, ska prata om det eventuella världsmötet 2011. Finns det brister eller kan vi göra ett försök?


Aédes-myggan som sprider Dengue.                    
Bild från google.


Svensk mygga.
Bild från google.