evalinder

I går var det för min del den slappaste av alla dagar sedan vi flyttade hit till Kuala Lumpur. Jag låg i soffan och det enda jag gjorde var att titta rakt fram. Egentligen hade jag ingen aning om vad jag såg på, jag orkade bara inte göra någonting. Det var som om någon hade knockat mig eller som om jag hade fått i mig sömnmedel. Jag var väldigt trött!

De andra var betydligt piggare. Emelie pluggade och Pär och Julia var nere vid poolen och badade. Här var det public holiday i går, eftersom det var Prophet Mohammad´s födelsedag. Julia var också på eftermiddagen och kvällen hemma hos sin kompis Klara som bor i samma condo som oss. Det är jätteroligt, för förra veckan började Klara också i samma klass som Julia på Garden International School.

I söndags var vi på ett väldigt roligt och intressant ställe som vi blev tipsade av Pärs jobbarkompisar att åka till. Det var en stor djungelpark bara en liten bit utanför Kuala Lumpur, Kepong. Det är Forest Research Institute Malaysia, FRIM, som har ett enormt forskningsområde där det är en stor bit orörd djungelnatur. FRIM har funnits i 74 år här, och är en av de ledande instituten för tropisk regnskogsforskning i världen.

När man kommer in i den så kallade djungeln så tror man helt plötsligt att man är med i en riktig djungelfilm typ Indiana Jones eller något liknande. Träden och växtligheten är tät och med jämna mellanrum möter man vattenfall som rinner ner från den mystiska och spännande naturen.

Vi vandrade en bra bit in i djungeln på en ganska bra väg, så det var väldigt lätt i början. Men gud så svetten rann, 32 grader och säkert 95% luftfuktighet, gjorde så att inte en enda del på kroppen var torr, utan helt kletig och klibbig. Efter ett tag blev terrängen jobbigare och steg rätt kraftigt. Men vad gjorde det när allt var så spännande.


Jag och Julia, här ser vi fortfarande rätt pigga ut. Det som inte syns på bilden
är att det stiger ganska mycket uppför, och i 32 graders värme med säkert 95%
luftfuktighet blir man efter ett tag rätt trött...


som ni kan se på denna bild, har vi gått ett tag och pulsen  börjar stiga.


Pär, Emelie och Julia tog även canopy walkway. Själv är jag på tok för
höjdrädd, för denna, som säkert gick 30 meter över marken i höjd med träd-
topparna. Men de andra tyckte att det var en häftig känsla. Emelie har på sig
sina nya vandringskängor. Om en vecka är detta vardag för henne då hon
ska på en veckas djungeltur med ISKL.


Pär tar en liten paus och njuter av utsikten.


Härlig miljö, här ett vattenfall.


Det är en underbar känsla att befinna sig i djungelmiljö, naturen är väldigt
speciell och växtligheten är otroligt tät. Man kan inte låta bli att fundera över
hur det var för britterna när de kom till Malaysia, då allt var djungel.
Jag, Pär och Julia poserar.


Vi avslutade vår djungeltur med ett besök på "Malay teahouse" , som funnits
sedan 1929 och är byggt i riktig brittisk kolonial stil. Detta tehus ligger på
samma område som FRIM, och här kan man avsluta med mat och förfriskningar.
Man kan även köpa typiska malaysiska tvålar, tesorter och andra hälsoprylar.

De hemlösa elefanterna hann vi inte med, så det får bli en annan gång.


Måste bara avsluta med denna bild på Julia som matar fåglar med banan.
Det här var i och för sig förra helgen på Lake Gardens fågelpark.