Langkawi - örnarnas ö
Langkawi som blev en skattefri zoon 1986 och ungefär samtidigt upptäckte turisterna detta paradis med djungelbeklädda berg, korallstränder och vattenfall.
Men det som slår en mest när man ligger och lapar sol under en kokospalm är att det inte är överbefolkat av turister, åtminstone får man inte den känslan. Här kan man hitta stränder där man praktiskt taget ligger ensam och även på de största stränderna är det på inga sätt "överbefolkat". Helt enkelt ett ställe där man verkligen kan få ro och som jag tror att de flesta redan innan de åkt därifrån bestämt sig för att återvända till.
Vi bodde på Mutiara Burau Beach Resort som ligger lite avskilt. Stugorna som vi hyrde var som jag tidigare sagt lite luggslitna, men ack så charmiga. På resorten fanns ett SPA, ett sådant där riktigt härligt där man får behandlingarna ute i naturen. Underbart, själv tog jag en huvud- och hårbehandling, och jag måste säga att det var bland det skönaste jag gjort.
Stranden var också väldigt vacker och som jag gillade, väldigt lugn. Poolen badade vi inte så mycket i, men den var också helt ok med en Varan som badvakt.
Här ovanför ser Ni själva lobbyn där vi bodde. Och som Ni ser så är det som det ska smyckat för Kinesiska Nyåret som självklart firades även här. Återkommer till det i detta inlägg. På väggarna här i lobbyn kröp det massor av släktingar till Olle, Dylans fantastiska ödla. Överallt såg man dessa, och ibland var man lite rädd att man skulle trampa ihjäl någon.
Poolen, som vi dock inte badade särskilt mycket i. Vi ville gärna bada i havet, pool har vi hemma. Men om ni tittar i mitten där det är en stor sten med lite växtlighet, så ser ni var badvakten Varan bodde. Egentligen helt otroligt att han trivdes där med massor av stoj och plask i poolen. Men det kanske kändes tryggt, vad vet jag.
Pär utanför vårt "kryp in". Jag tror att det här var den morgon som vi klev upp väldigt tidigt för att bege oss till Kuha och ta en båt ut till en Korallö för att snorkla. Ni ser, det är fortfarande nästan svart ute, endast en apa att prata med.
Stranden som hör till vårt hotell. Underbart vacker med de djungelbeklädda bergen i bakgrunden. Här kunde man ligga utan att trängas under en kokospalm och verkligen känna lugnet.
Och jag också
Emelie var mest uppe på scenen och lärde sig kinesdans
Allt avslutatdes med eldshow
Och vem vet, kanske behöver de en ny manager??
Maten var precis så god som den ser ut
Vi åt så att vi nästan sprack.
Här är vi ute på korallön där vi snorklade
Dags att mata småhajarna
Julia var mest i vattnet, snorkling var en hit för henne
Stället som vi snorklade på var en lagun med pålhus runt omkring.
Vi fick en lunchbox som vi intog med tre glada tjejer från Australien
som var på rundresa i Asien.
En kväll tog vi en taxi in till en annan större strand där vi skulle äta middag.
När vi som vanligt började prata med taxichaffisen om allt möjligt så kom vi
in på att vi bodde i Malaysia. Han blev så glad och vips så fick vi en helt annan
kontakt. Vi sa att vi gärna ville åka upp till Mangroveträsken och åka båt på
floderna. Pang, så ringde han till sin kompis som har en båt däruppe. Det
bestämdes att vi skulle möta honom vid tiotiden dagen efter och få en guidad
tur på drygt två timmar. Detta var en upplevelse som vi alla uppskattade enormt.
Mangroveträsken som är området mellan regnskogen och havet bjuder på en
fantastisk naturupplevelse och ett djurliv som heter duga.
Julia i båten
Makaki apor fanns det gott om. De är lite mer aggressiva.
Här var vi inne i en grotta med båten och såg massor av fladdermöss.
Stannade till vid ett fiskeläger där vi träffade den här trevliga killen. han hade ledigt
från skolan och berättade mer än gärna om allt han kunde om fiskelivet.
Emelie och Julia fick hjälpa till att mata fiskarna.
Den här apan och hans vänner överföll oss och Pär fick kämpa för att
behålla vår dyrgrip, vattenflaskan.
En upplevelse som inte dyker upp ofta, en örn! Men ofta på Langkawi där
det finns gott om örnar.
Julia på väg in i en grotta, förberedd med ficklampa och mod att möta de
aggressiva aporna men sovande fladdermössen.
En till örn.
Bilen vi hyrde på Langkawi
Ingen tycks ha ärvt min höjdskräck, vilket är bra.
Ja som ni ser så hade vi det helt ok på Langkawi. Och vet ni vad? Vi ska snart dit igen. Vi är ett gäng på cirka 15 svenska expat familjer som ska fira valborg där och det gör vi gärna.
Nu ska jag och Julia gå ner till poolen. Det ni!
Vad vackert allting är! Verkligen ett intressant inlägg, Eva. :-)
Hej!
Vad härligt ni verkar ha haft det. Ser helt underbart ut.
Gud vad härligt det ser ut och låter! Ni måste ha haft de underbart :) När det gäller att prata med skype/telefon om min eventuella resa. Skulle du ha tid att prata imorgon em/kväll för dig och förmiddag för mig? För om jag ska åka är det nog dags att ta tag i vaccinationer och sådant snart.. Kram
Jag vill, jag vill, jag vill...... TILLBAKA. Så härligt ni verkar ha haft det! kram
OJ, vilket häftigt inlägg! Och jag är inte aaaaaaaaaalls avundsjuk. :P
Langkawi-vilket ställe, det ser ju härligt ut! Vilken kontrast mot Sveriges januarirusk-väder.
Passa på och njut och tack för trevliga och intressanta inlägg i bloggen!!
Hälsningar Marie och Uffe (Linghem)