Nedräkning - 26 dagar kvar...
tills vi flyttar. Jag känner att tiden springer iväg som värsta sprinterloppet. Visserligen har vi det mesta under kontroll, men det är ändå massor som dyker upp hela tiden. Kontakten med alla myndigheter, skolan i Kuala Lumpur, och flertalet frågetecken som måste lösas.
För snart ett år sedan när det blev klart att vi skulle flytta till Malaysia så kommer jag ihåg att Pär sa att det kommer att vara ganska rörigt innan man kommer på plats, och jag kan väl säga att jag håller med om det nu. Det är nästan så att jag önskar att man kunde trolla.
Men det finns ljusglimtar, flera stycken. Och jag blir lika rörd varje gång de dyker upp. Som igår när jag fick ett paket med posten. Nyfiken som jag är, slet jag upp det snabbt, och inuti var det en bok och ett brev. Det var Per-Arne Wåhlberg, som skickat ett signerat exemplar av sin bok, och ett mycket vackert brev till mig. Han hade med berstörtning fått reda på att jag skulle flytta och lämna cirkuslivet här i Norrköping.
Jag blev så rörd att flera tårar kom, och jag blev oerhört glad över hans värmande ord om mig.
Per-Arne Wåhlberg är nog den man i Sverige som kan mest om cirkus. Jag säger som Uno Myggan Ericsson skriver i förordet till boken jag fick: " Han är för mig den främste av svenska cirkusforskare, omutlig i en bransch där mutan har hävd, nyfiken utöver det vanliga, distanshållande när så krävs, noggrann i allt han företar sig, ödmjuk inför den konst som cirkus är."
Per-Arne var bland annat med och startade "Akademin för cirkuskonstens bevarande i Sverige". Han har skrivit ett flertal böcker om cirkusens historia och nutid, och han är en av landets bästa cirkuskritiker, och har skrivit artiklar i de flesta av våra tidningar i Sverige.
Och han tänkte på mig. Han tycker i sitt brev att jag gjort oerhört mycket för cirkuskonsten här i Norrköping, och att jag har ett sätt som utstrålar värme, glädje och att han alltid känt sig välkommen på sina cirkusbesök hos oss. Det värmde och jag blev faktiskt lite stolt också. kanske låter det egoistiskt att skriva om detta, men inom cirkusvärlden är han så stor, och jag har beundrat honom så mycket. Vid nästan varje föreställning vi har haft har jag citerat något ur hans verk.
Sedan finns en annan ljusglimt som är lika rolig, och det är att nu på fredag ska vi ha lite avskedsmingel på cirkusen. Ska bli både roligt och sorgligt. Alla som känner mig vet att jag brinner för cirkusen, det har varit en ganska stor del av mig och mitt liv här i Norrköping.
Vårt vackra cirkustält!
För snart ett år sedan när det blev klart att vi skulle flytta till Malaysia så kommer jag ihåg att Pär sa att det kommer att vara ganska rörigt innan man kommer på plats, och jag kan väl säga att jag håller med om det nu. Det är nästan så att jag önskar att man kunde trolla.
Men det finns ljusglimtar, flera stycken. Och jag blir lika rörd varje gång de dyker upp. Som igår när jag fick ett paket med posten. Nyfiken som jag är, slet jag upp det snabbt, och inuti var det en bok och ett brev. Det var Per-Arne Wåhlberg, som skickat ett signerat exemplar av sin bok, och ett mycket vackert brev till mig. Han hade med berstörtning fått reda på att jag skulle flytta och lämna cirkuslivet här i Norrköping.
Jag blev så rörd att flera tårar kom, och jag blev oerhört glad över hans värmande ord om mig.
Per-Arne Wåhlberg är nog den man i Sverige som kan mest om cirkus. Jag säger som Uno Myggan Ericsson skriver i förordet till boken jag fick: " Han är för mig den främste av svenska cirkusforskare, omutlig i en bransch där mutan har hävd, nyfiken utöver det vanliga, distanshållande när så krävs, noggrann i allt han företar sig, ödmjuk inför den konst som cirkus är."
Per-Arne var bland annat med och startade "Akademin för cirkuskonstens bevarande i Sverige". Han har skrivit ett flertal böcker om cirkusens historia och nutid, och han är en av landets bästa cirkuskritiker, och har skrivit artiklar i de flesta av våra tidningar i Sverige.
Och han tänkte på mig. Han tycker i sitt brev att jag gjort oerhört mycket för cirkuskonsten här i Norrköping, och att jag har ett sätt som utstrålar värme, glädje och att han alltid känt sig välkommen på sina cirkusbesök hos oss. Det värmde och jag blev faktiskt lite stolt också. kanske låter det egoistiskt att skriva om detta, men inom cirkusvärlden är han så stor, och jag har beundrat honom så mycket. Vid nästan varje föreställning vi har haft har jag citerat något ur hans verk.
Sedan finns en annan ljusglimt som är lika rolig, och det är att nu på fredag ska vi ha lite avskedsmingel på cirkusen. Ska bli både roligt och sorgligt. Alla som känner mig vet att jag brinner för cirkusen, det har varit en ganska stor del av mig och mitt liv här i Norrköping.
Vårt vackra cirkustält!
Kommentarer
Postat av: llLena
Men vilket härligt Cirkus tält:)Skulle gärna vilja se uppträdandet, kram lena.
Postat av: Eva Linder
Svar: Det kan vi nog ordna till sommaren. Ha det bra:) Eva
Trackback