evalinder

Älskade barn - hoppas att ni kommer att trivas!!!!!!
,,,,

Idag är det en liten mellandag, har inget speciellt inbokat, inga möten och inga luncher. Och dessa dagar är ju väldigt sköna, men gud vad jag sitter och funderar, drömmer och känner mig sentimental. Nästan lite ledsen, trots att jag verkligen tycker att det ska bli så spännande och roligt med flytten till Malaysia. Det kommer upp "dåligt samvete" tankar hela tiden.

Först och främst har jag lite dåligt samvete för att jag inte haft så mycket tid med mina vänner den sista tiden. Sedan får jag dåligt samvete för att allt, precis allt krockar. Aktiviteter, alla bjudningar, med såväl släkt som vänner. Sedan sitter jag och googlar runt på internet och blir sentimental över nästan allt.

Kanske är det precis så här det är några veckor innan. Det är kanske ett sätt att bearbeta att allt verkligen är verkligt. För ett antal månader sedan var det så långt kvar, och då gick det inte riktigt att ta på. Men nu när jag sitter i ett hus som jag inte riktigt känner igen, för att alla mina käraste ägodelar är borta, så går det inte att komma ifrån att det inte är som det brukar.

Sedan tror jag också att hela den här flytten är en betydligt större omställning för mig och barnen än för min kära make. För honom är det naturligt att vara på resande fot, han är "hemma" i Kuala Lumpur redan. Han har sitt kontaktnät där av kollegor som han arbetat med under många år. Att vara borta från Sverige under långa perioder är inte främmande för honom.

Visserligen reser hela familjen mycket, men det är annorlunda, då är vi borta ett par veckor. Nu ska vi bosätta oss på andra sidan jorden. På en plats där jag varit en gång, en vecka. Barnen har aldrig varit där. Egentligen inte så konstigt att det dyker upp många tankar just nu.

I dag är det ungefär 30 dagar kvar innan vi flyttar. 30 dagar går ganska snabbt, och ännu snabbare just nu för oss. Jag ställer mig frågor hela tiden: "Har jag gjort allt jag ska?" "Är det något jag glömt?" "Är det någon jag missat att berätta om flytten för?"

I måndags märkte jag för första gången på Emelie ( http://justdust.blogg.se ) att hon var lite nere och funderade en hel del. Vi pratade om att hon kommer att sakna alla vänner från skolan och cirkusen. Många i cirkusen har varit som hennes syskon i snart tio års tid, och träningslokalen har varit hennes andra hem. Egentligen samma sak för Julia, som bara var bebis när vi första gången klev in i cirkuslokalen. Hon är ju för sjutton uppvuxen på cirkusen.

Men jag ska försöka rycka upp mig nu.

Genom denna blogg har jag kommit i kontakt med andra bloggare, och en av dem har en egen hemsida. Den är jag ofta inne på. Den är så mycket Sverige för mig just nu, jag riktigt känner dofterna, jag ser färgerna, jag känner smaken av maten, jag känner årstiderna. Helt enkelt en hemsida som jag kommer att gå in på mycket när jag sitter i Kuala Lumpur och längtar hem. För även om jag är en person som har väldigt lätt för att anspassa mig och trivs nästan överrallt, så vet jag att den kommer att komma över mig med värsta kraften. Hemlängtan!

Gå gärna in och titta på den hemsida jag pratar om, finns även länk till hennes blogg:

http://www.stenvreten.se/